New Orleans ligger vid Mississippiflodens mynning där staden länkar samman USA med Västindien. Förutom att vara känd som ett säte för jazz, cajunmat och vodoo, förknippar många New Orleans med festivalen Mardi Gras.
Mardi Gras historia
Om man vill söka efter Mardi Gras ursprung får man gå tillbaka till medeltiden. Den kanadensiske upptäcktsresanden Jean-Baptiste Le Moyne de Bienville utforskade den mexikanska golfens kuststräcka och landsteg 9,6 mil söderut från New Orleans år 1699. Han kallade platsen Pointe du Mardi Gras. Besättningen insåg att det var samma afton som de franska kolonisterna firade den traditionellt livliga högtiden “Boef Gras”, vilket betyder fet kalv, så de höll en liten fest. Boef Gras skulle så småningom komma att bli Mardi Gras, vilket direkt översatt skulle bli “feta tisdagen”, alltså fettisdagen. Fettisdagen är dagen då de kristna festar på mat och dryck före den långa fasteperioden som börjar på askonsdagen och varar till påsk. År 1718 grundade Bienville staden New Orleans och Mardi Gras firas sedan 1730 i staden.
Mardi Gras idag
Mardi Gras är idag en stor familjehögtid. Det spelas musik, folk har picknick och här finns massor av parader med olika teman och galna kostymer. En festivalflotte skulle till exempel kunna ha ett badkar från https://rorfokus.se/ fyllt med pärlhalsband. Små färgglada stegar med sittplatser sätts ut till barnen så att de ska kunna klättra upp och få en bättre utsikt över paraderna. Många festivaldeltagare sitter direkt på marken och lokalbefolkningen går i princip man ur huse. Mardi Gras är egentligen kulmen på den festivalyra som rått i New Orleans sedan trettondagen. Tiden mellan trettondagen till askonsdagen är nämligen en enda räcka av parader och baler som avslutas i ett jättestort karnevalståg på fettisdagen, alltså Mardi Gras. Hela samhället stänger ner denna dag, förutom de allra viktigaste verksamheterna.
Mardi Gras pärlor
Från karnevalstågens flottar kastas saker ut till festivaldeltagarna. Det kan vara i stort sett vad som helst, från godis till toalettrullar. Folk försöker fånga så mycket som möjligt av de saker som slängs ut. När billiga pärlhalsband började kastas ut blev de snabbt populära och det sägs att en paraddeltagare utklädd till jultomten var den förste att smycka sig med just pärlhalsband.
Turisterna var snabba med att haka på och idag har det blivit något av en sport att försöka fånga och hänga på sig så många halsband som möjligt. På 70-talet kastades kokosnötter ut till publiken av en grupp kallad Zulu, men då detta ledde till att publiken skadades övergick man till att istället byta in halsband mot kokosnötter, genom en “coconut bill” under Mardi Gras.
Men trots alla de souvenirer och saker som kastas ut från paradernas flottar har pärlorna blivit de mest eftertraktade. Halsbanden har oftast färgerna grönt, som symboliserar tro, lila som symboliserar rättvisa och guld som symboliserar makt. På askonsdagen kan man se ekar blomma av tusentals pärlhalsband som människor kastat upp i dem. Det formligen regnar pärlor i lila, grönt och guld i träden. Även om många tas ner för att inte knäcka grenarna, finns det träd som får behålla sina till nästa karneval.